torsdag 16 juli 2009

DEPRESSION LEDSEN ARG TOMHET INOM SIG

Jag lyfter in min orginalblogg här om Sjukdomen Depression.

Nu kommer jag att skriva om ett svårt ämne. Tanken bakom denna Rubrik är att jag ska kunna sätta ord på min egen sjukdom, Depression. Jag känner redan att det är svårt att skriva om mig själv. Nu skulle det vara lätt att smita från Anne och skriva lite allmänt om mina åsikter runt ämnet.
I skrivandet stund så känns det viktigt att rada upp mina Symtom. Sedan är det jättebra om ni som kan kommentera fyller på med Tecken och Symtom för Depression.
Annes Symtom:
Den farligaste symtomen innan jag fick hjälp av sjukvård, medicinering och samtalskontakt var att jag började fundera på hur jag skulle avsluta mitt liv. Men jag ringde vårdcentralen och jag fick hjälp direkt. Så om du behöver hjälp. Ring sjukvården och säg precis som det är.

.Sorg inom mig, som jag troligtvis döljer väl *ler* .
.Tappar all kraft och är då tvungen att vila.
.Jag kan få *kronspel*, blir så arg att jag tappar *greppet*.
.Tomhet inom mig.
.Förklaringar som nedstämdhet utan att det finns någre yttre faktorer som kan förklara detta och ät- och sömnrubbningar finns ofta beskivet just för depression.

Jag stannar här nu. Kanske jag fyller på med fler punkter. Det är inte lätt att försöka se sig själv.

Jag är nöjd med dessa rader, så nu fortsätter jag om vad som är nyttigt mot min depression.
Medecinering. Jag äter antidepressivt, utskrivet av Psyket. Eftersom detta är en sjukdom, så är det enbart bra att Hjälpa den kemiska obalansen
i hjärnan, att *dosera* rätt. Jag fick hjälp av sjukvården, när jag behövde det.
Att visstas utomhus och få dagsljuset på sig är mycket läkande.
Naturen, blommor, bilar, hundarna eller annat som jag gillar, tillför Må bra hormoner i kroppen.
Även att röra sig utsöndrar positiva hormoner, promenera och visstas ute med mina hundar.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige. Samtidigt som vi minskar på Psykiatrins resurser. Inte så smart, helst när de yngre ej får hjälpen de behöver för att finna sig själv och läka.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är bra att våga skriva om depression också! :) Inte alla som gör det.
Jag vet att du är stark, och vi stärker varann! *kram*