Efter ett härligt nyårsfirande med internationella studenter från Karlstad universitet. Där vi hamnade i en sagovärld med härliga ljusspel, stora snöflingor. Det blev mycket trevliga samtal om piratpartiet och hur olika länder ser på humor.
Nu har jag vaknat till och hamnat i Piratpartiet internvalkampanj. Jag känner att just nu så litar jag inte på Piraterna.
Vad sägs och varför? Jag länkar in min blogg om. Tänker du på dig själv eller Piratpartiet
Min viktigast drivkraft för att kämpa som aktivist, med mål att Piratpartiet kommer till riksdagen är lite rubbat nu.
För jag känner i hjärtat att jag inte litar på piraterna. Focus för många ligger nu på att få hamna på Riksdagslistan. Jag tänker under denna tid inte bry mig så mycket om vad som sägs och görs. För det går ej att sortera upp individernas syften och mål nu. Att vara trevlig, snäll och skriva, kanske enbart görs för att få en plats på Riksdagslistan. Jag önskar även att ni som har ett helhetsperspektiv lyfter fram de pirater som ni vet jobbar för Piratpartiet bästa, i era vallistor.
Så personligen längtar jag tills Internvalet är över, så vi kan samla ihop oss och se var vi är och sedan sätta full fart mot Riksdagen.
Jag lyfter även in min blogg om Internröstningen i Piratpartiet kan bli tungt Den är för er som verkligen vill jobba för Piratpartiet.
Hej FRA. Ni kanske ska övervaka denna blogg
Vi kanske diskuterar hur övervakning av oss alla, ej fångar brottslingar eller terrorister. Eller våra internationella invånare i Sverige som blir övervakade när de skickar mail hem till sina familjer. Sverige borde skämmas nu. Som trampar på vårt privatliv.
mvh
..
Inlägg
16 kommentarer:
Mycket viktigt inlägg! Hela konceptet med makt som korrumperande faktor är något som om inte förbisetts åtminstone inte fått det fokus det förtjänar.
Jag VET att det är lätt att tycka en massa (ja, jag är första rangens baksätesförare) men för ett parti som Piratpartiet som har integritet som ledstjärna är det inte bara viktigt utan fundamentalt att sätta fokus på partiintegritet och därmed även frågor som makt. För det man säger genom att inte ha denna punkt på dagordningen är i mina ögon att man inte förstått varför Fegerley, Johansson och Linander...m.fl. betett sig och beter sig som de gör. Vi är inte först och främst idealister utan människor. Utan insikten om hur makt korrumperar även den mest idealistiske så tror jag vi har ett stort problem framöver.
Bra skrivet Anne, och jag vet hur det känns.
Samtidigt MÅSTE vi ju hålla ett primärval, och de som ställer upp måste ju förhålla sig till hur mycket de vill föra fram sig själva, och andra kandidater.
Det blir svårt hur man än gör, och det är lätt att känna sig lite olustig över hela processen.
Det är viktigt att våga reagera, och inte tiga ihjäl upplevda problem för 'partiets bästa'.
Det är snart över - två veckor till, sedan har vi våra riksdagslistor. ;)
Tack för kommentarerna. Ja vikten av *insikten* att det finns en liten jävul i oss alla. Som kanske inte tänker på Piratpartiets framtid. Jag själv gillar att synas. Så det är nog tur att inte jag kandiderar.. he he...
Men det är snart över och vi alla kan återgå till våra verkliga jag.
Anne;
Jag önskar också att denna primärvalsperiod är till ända snart. Det tär på krafterna att behöva "ranka" vänner - det är inte precis någon trevlig sysselsättning.
Angående att tänka på Piratpartiets framtid - måste säga att det snarare är politisk förändring jag tänker på än Piratpartiets framtid. För mig är PP en parentes som behövs just nu, för att laga ett demokratiskt hål i det Svenska systemet (och fler länder för den delen - det sprider sig till andra länder).
Supportsystemet som du ville testa häromveckan går förresten igång imorgon! Än så länge i "beta" version, men (förhoppnings) ändå fullt fungerande måndag och framåt (när någon är inloggad - med lite tur ganska ofta eftersom de flesta pirater sitter vid en dator 6-8 timmar minst per dag).
Det är en otroligt viktig frågeställning du återkommer med i flera inlägg, Anne, och jag hoppas att alla vi som kandiderar tänker väldigt noga efter på dessa frågor.
Vem jobbar vi för? För våra egna egon, våra egna maktambitioner, eller för Piratpartiet?
Kanske alltihop på en gång? Och hur medvetna är vi om oss själva, och våra egna drivkrafter?
Frågor som man bör ställa sig ständigt, särskilt i en position där man får förtroendet av andra människor att förvalta deras pund.
Tack för dina tankar, Anne.
"Jag själv gillar att synas. Så det är nog tur att inte jag kandiderar.. he he..."
Det är inget fel med att tycka om att synas. Det blir dock ett problem när det blir ett (av flera) självändamål...vilket maktsammanhang har en vidunderlig förmåga att leda till.
"Men det är snart över och vi alla kan återgå till våra verkliga jag."
Själv tror jag att det är först efter primärvalet som det verkligen brakar loss. Kulmen har vi nog inte sett början på förrän våra kandidater suttit en tid i maktens korridorer.
Piratpartiet är en del av Sverige nu. Redan innan vi sätter oss i Riksdagen så har vi påverkat i många frågor. Piraterna besitter en sådan bred kompetens mellan teoretiskt kunnande och praktiskt tänkande. Så vi är en stor och viktig del av Sveriges framtid och utveckling. Vår styrka är en starkt struktur som tillåter mycket öppenhet och oliktänkande. För grunden är så stabil att rörelsen och flödet enbart för Piratpartiet frammåt. vi tillåts att vara som vi är och det är så vi kommer till Riksdagen, precis som vi är.
Piratpartiet har en sådan öppenhet att jag Får offentlig tala om att jag är förbannad på Piraterna. Där är vår styrka. Snart är internvalet över. Vi kommer att bråka men det finns inget helvete i piratpartiet....*Ler*
Håller med Anne!
Vad gäller detta...
"vi tillåts att vara som vi är och det är så vi kommer till Riksdagen, precis som vi är."
...så hänvisar jag än en gång till att det mest intressanta ur ett maktkorrumperande perspektiv är vad "vi" inte blir när vi kommit in i Riksdagen. Det finns minst 55.000 anledningar, ett enormt känslorus, en uppsjö av trevliga tillställningar, lobbyistiska flirtar en masse etc till att de vi stoppar in i maktens kvarnar kommer ut som pölsa istället för råbiff.
Sedan kan det ju gud förbjude vara så att det bland de vi stoppar in finns en och annan åsna med en skriande längtan efter personligt inmundigande av morötter.
Men svara på detta då. vilket annat parti än PP kan följa och samtala med piratkamrater som vi kan. Det går inte att gömma sig och icke prestera för pp. Vi intresserar oss så mycket för politik att det går inte att göra en fasad gentemot de som är aktiva inom pp. Så jag hoppas våra Riksdagskandidater tänker på detta innan de lovar att jobba för oss. För de aktiva följer ju med in i Riksdagen med representaterna pga vårt piratsätt att jobba på nätet mm
@Anne: "Men svara på detta då."
Vet inte om det du skrev var riktat åt mig men jag gör ett försök ändå.
"vilket annat parti än PP kan följa och samtala med piratkamrater som vi kan."
Alla andra partier kan göra det. Anledningen till att de inte gör det, vilket väl var vad du var ute efter, hänger ihop med hierarkiska strukturer, gammalt tänkande, och - ofta - en partiuppbyggnad som ruttnat pga maktinfluenser. PP är därför unikt...än så länge.
"Det går inte att gömma sig och icke prestera för pp."
Det här vet jag inte riktigt vad du menade med. I svärmen går det ju mycket väl att gömma sig utan att prestera. Det är iofs en del av dess storhet anser jag. Med risk för att komma in på höger/vänster-tänk så är det hyfsat nära det klassiska socialistiska mantrat "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov"...även om det givetvis är en sanning med modifikation som dels härrör till organisatoriska brister men kanske även för dåligt fokus på i synnerhet vad vi behöver och vem som har förmågan.
"Vi intresserar oss så mycket för politik att det går inte att göra en fasad gentemot de som är aktiva inom pp."
Det här anser jag ännu återstår att se. Som redan påpekats så är makten extremt korrumperande. I anslutning till detta måste man också fundera på varför så många av oss är så engagerade och intresserade? Och som en följdfråga - och det här hade jag hoppats varit diskuterat och avhandlat för länge sedan på styrelsenivå - hur kan närheten till makten påverka den stora massan av Piratpartister i negativ riktning?
"Så jag hoppas våra Riksdagskandidater tänker på detta innan de lovar att jobba för oss."
Amen till det! Min förhoppning är också att de även tidigare konfronterats med makt och hanterat den föredömligt...för har de inte det så spelar tankar kring principfullhet liten roll.
"För de aktiva följer ju med in i Riksdagen med representaterna pga vårt piratsätt att jobba på nätet mm"
Ja och nej. Några "aktiva" kommer att följa med betydligt mer än de flesta andra. Det här är för övrigt ett exempel på en källa till konflikt av engagemangsnedbrytande karaktär.
Ärligt från mig. så tror jag de äldre piraterna är benägna till att sätta sig på röven och stanna där. Men jag kämpar för Ungpiraterna. De som kommer, har jag chansen framöver, så vill jag föreläsa för dem om maktspråk. Ge dem verktyg att våga frågasätta det på alla olika sätt som de kan.
Yngre har en mycket större förmåga till samspel. Eftersom de ej fastnat i sig själv. De har ett beroende av varandra för att kunna utvecklas.
Jag håller med Anne!
Hela maktproblematiken bör belysas och nås insikt om och tränas på.
Problemet med unga (jag föredrar ordet oerfarna då jag träffat en del 20-åringar som varit gubbiga och en del 80-åringar som sprudlar av livslust) är att de också blir gamla (erfarna) och med detta kommer att de tidigare enbart teoretiska principerna man vilar mot på riktigt utsätts för praktiska frestelser och hot.
Hela poängen är att utan medvetenhet om maktens konsekvenser och någon slags strategi över hur man hanterar dem så spelar det ingen roll om de vi för till makten är unga, principfasta, idealister etc.
Maktspråk kan vara så kränkande och skadande på individer. så insikt om denna, stärker våra pirater i realationer till varandra och andra. Att bli styrkt som individ är nog nummer ett för mig. Kan jag stärka någon så den förstår omgivning och därigenom törs vara sig själv och fortsätta inom pp. Så är jag nöjd.
En supersen kommentar här eftersom jag läste inlägget först nu.
Sedan tror jag det är viktigt att vi behåller ögonen på bollen här. PP kommer inte, hur vi än vill det, att slippa undan sin beskärda del av lycksökare och personer som kommer att göra mindre bra beslut för att de vill framstå i god dager. Det är viktigt att vi då inte blir uppgivna och tappar lusten. Om vi ger upp så fort ledamöter (exempelvis) inte är perfekta, så kommer vi aldrig att få någon förändring. Det viktiga är att vi har en kultur av att granska så vi skickar signaler om att man inte kommer undan. Sedan kan det vara snack om bot och bättring om någon gör fel, men vi får aldrig vara uppgivna, nedstämda eller tappa rörelseenergi.
@Mr: Håller med.
"Det viktiga är att vi har en kultur av att granska så vi skickar signaler om att man inte kommer undan."
Exakt. En kultur där förebyggande åtgärder också ingår.
"Sedan kan det vara snack om bot och bättring om någon gör fel, men vi får aldrig vara uppgivna, nedstämda eller tappa rörelseenergi."
Som den upplysningsrörelse vi trots allt är så måste fel vara tillåtna att begås. Dock måste man medvetandegöra att somliga fel, ex. att frångå våra starkaste principer och kärnfrågor helt enkelt inte kan vara tillåtna då de rycker undan benen för vår egen argumentation.
Uppgivenhet och nedstämdhet har väl nästan blivit något oundvikligt med tanke på samhällsutvecklingen mot Orwells dystopi? :)
Jag ser dock detta som en potentiell katalysator och motivationskraft i sig så det tapp av rörelseenergi som sker på kort tid tas igen med råge på lång tid.
Skicka en kommentar